"Alltid på konsumentens sida"

Arkiv

Vi skördar oljeoliver 0

Publicerad den 2016-11-23

oljeoliver-2016-45bosse-gunilla-curre-karin-villa-olivia-2016

 

 

 

 

 

 

Jag mötte Annette när jag arbetade på Servera i början av 1990-talet.

För 9 år sedan flyttade Annette och hennes man Kurt till Grekland, köpte mark och blev olivodlare.

Sedan dess har vi försökt komma iväg ner till dem i Villa Olivia under ett antal år, men det har varit andra saker som har måst komma före. Men den här långa väntan i många år gav verkligen resultat när vi äntligen, äntligen fick komma till Villa Olivia och vara med om olivskörden.

Det var inte givet att vi skulle få vara med om skörden i år, eftersom vi måst boka våra biljetter ett halvår innan. Och så hann vi bara komma på plats, så ringde Pandelis (ledaren för arbetslaget) och sa: ”I morgon skördar vi!”

Vi som gav oss av från Sverige var Bosse, jag, Karin och Curre, samtliga riktiga rookies när det gäller olivskörd.

oljeoliver-2016-53-koroneikioljeoliver-2016-53

 

 

 

 

 

 

 

De oljeoliver som växer på Villa Olivia är av sorten koroneiki. De är små och gröna, och påminner mest om riktigt små vindruvor.

De är mogna när man tar en oliv mellan tummen och pekfingret och trycker till. Om oliven avger några droppar olja är det dags att skörda.

Oljeoliverna har en mycket tidigare mognad än vanligt det här året (2016). Vanligtvis ligger skörden ytterligare ett par veckor framåt.

oljeoliver-2016-1oljeoliver-2016-6

 

 

 

 

 

 

 

Det gick inte att ta miste på att olivskörden i Messinien hade börjat.

Varje morgon vaknade vi till ljudet av motorsågar, och under dagen såg vi rökpelare från brasor på de omkringliggande sluttningarna. Motorsågarna används för att kapa grenar på olivträden, och brasorna består av bortsorterade grenar och kvistar.

Vid skörden ska oliverna varsamt tas ner från träden under några hektiska dagar, och det krävs mycket arbetskraft under kort tid.

Samtliga olivträd i Messinien skördas. Om man inte har tillräckligt med folk på den egna gården hyr man in ett arbetslag som hjälper till med skörden. Arbetslagen åker runt på gårdarna och skördar, gård efter gård, varje dag i veckan ända fram till den 20 december.

oljeoliver-2016-3oljeoliver-2016-5

 

 

 

 

 

 

Redan kvällen innan hade vi börjat med att lägga ut nät under olivträden.

Förr bäddade man under trädet med ris, gräs eller annat för att skydda oliven från ett hårt fall och la dukar över, men nu använder man nät.

Vi var glada att vi redan kvällen före hade fått en genomgång av hela processen för skörden av Annette och Kurt, så att vi inte skulle stå helt handfallna eller bara vara i vägen i arbetet.

Arbetslaget, med Pandelis i spetsen, dök upp punktligt klockan 07:30 på morgonen på skördedagen. Förutom Pandelis bestod laget av grekiska Ody (som egentligen heter Odysseus) och två albanska killar, Míso och en till, som vi kallade Kungen, eftersom hans fru hette Silvia.

Och så började skörden…Först klättrade arbetsledaren Pandelis upp i trädet som stod på tur att skördas. Gallring av grenar och trädvård sker samtidigt som skörd. Grenar som är tre år gamla sågas ner för att ge plats åt nya grenar.

Grenarna sågas så att trädet får en skålform med en öppning i mitten, så att solen kommer åt att lysa på alla grenar med oliver i trädet.

oljeoliver-2016-8oljeoliver-2016-7

 

 

 

 

 

 

När Pandelis var klar med sågandet skulle de oliver som blivit kvar i trädet ner, och det kan man göra med en käpp, eller med en kratta.

Nu för tiden har man en sorts roterande kratta på en lång stång, som drivs av ett dieselaggregat. Bosse försökte sig på att hantera krattan, men Kungen fick sig ett gott skratt och tog sedan över det hela.

oljeoliver-2016-4

oljeoliver-2016-23

 

 

 

 

 

 

Under tiden släpade vi bort de större och tjockare grenarna till Ody.

Han stod vid maskinen som slår av oliverna från grenarna. En säck, som samlar upp oliverna, är fäst vid maskinen.

De tomma grenarna staplas i en stor hög.Oliverna sprätter hela tiden, såväl vid den roterande krattan och vid Odys maskin, men några skyddsglaögon var inte att tänka på. Killarna i arbetslaget varnade oss rookies från att få oliver i ögonen, men själva blundade de bara som skydd.

oljeoliver-2016-17

oljeoliver-2016-15

 

 

 

 

 

 

 

När det bara återstod mindre grenar och kvistar, var det dags för jobbet som vanligtvis gamla gubbar och barn utför.

Det arbetet föll på vår lott, och består i att slå på de avsågade kvistarna med en käpp, så att de resterande oliverna faller ner i nätet.

gunilla-oljeoliver-2016 oljeoliver-2016-9

 

 

 

 

 

 

Därefter rensar man bort det mesta av kvistarna ur olivhögen, först med en vanlig kratta och sedan för hand.

Det gäller att vara varsam vid rensningen.

Oliverna ska helst inte få sprickor eller revor, eftersom det lätt startar oxidation, och bästa kvaliteten olivolja har låg syrahalt. Risken finns att när syre kommer in kan oliverna börja jäsa.

oljeoliver-2016-10miso-rensning

 

 

 

 

 

 

Sedan formar man nätet som en hängmatta, innan oliverna ska hållas på säck.

Man ställer sig i neråtsluttning och viker nätet som en ’läpp’ som hjälper oliverna att hamna rätt i säcken och inte utanför. Så är man två eller tre som hjälps åt att hålla och hälla.

oljeoliver-2016-11oljeoliver-2016-12

 

 

 

 

 

 

Ibland får man ta flera nät för att fylla en säck, ibland får man ta flera säckar för att tömma ett nät.

Säckarna fylls med 70 kg oliver i varje, och Pandelis knöt med van hand en sinnrik knut som hindrade säcken att gå upp under transporten till kvarnen.

oljeoliver-2016-24oljeoliver-2016-19

 

 

 

 

 

 

Och sedan kör man samma process om igen, träd för träd…

Naturligtvis blev det gissningstävling om hur många säckar vi skulle få av årets skörd. Jag gissade på 31, men resultatet blev 20 säckar, en ovanligt liten skörd från de 120 olivträden.

Närmast rätt antal för årets skörd kom Kurt, som gissade på 25 säckar. Han ville dock inte ta emot sitt eget pris på 10 €, så de gick till Pandelis, som var den i laget som gissat närmast.

oljeoliver-2016-21oljeolver-2016-torstig-karin

 

 

 

 

 

 

 

Vi blev både varma och törstiga i solen, och så småningom även hungriga.

Vid 11-tiden var det dags för förmiddagsfika.

villa-olivias-saffransbullar-med-olivoljaoljeoliver-2016-22

 

 

 

 

 

 

Annette bjöd på sina saffransbullar, vilket är tradition. I vanliga fall brukar skörden av oljeoliverna ske något senare i almanackan och närmare första advent, därav traditionen. Självklart bakas saffransbrödet på olivolja!

Recept »Villa Olivias saffransbullar

Vi satt alla på muren och hade en trevlig stund när vi försökte prata med arbetslaget. Pandelis, som är riktigt bra på engelska, hjälpte oss att översätta.

Vi fick se Kungens fru och lille son i Albanien på bild i hans telefon, och vi kontrade med att visa bilder på snön i Sverige. Kungen saknade sin lille pojke, som han inte får se på tre månader under olivsäsongen.

oljeoliver-2016-20oljeoliver-2016-25

 

 

 

 

 

 

Men ingen rast och ingen ro, snart var vi igång igen med arbetet.

När alla träd var skördade och Pandelis knutit till den sista säcken, lastades säckarna på en lastbil för transport till kvarnen.

Efter skörd är det viktigt att snabbt ta oliverna till kvarnen för att olivernas kvalitet ska bibehållas. Även här måste man vara försiktig, frukten får inte skadas under transporten.

Pandelis och hans arbetslag bar säckarna på ryggen upp till den väntande lastbilen, men Kurt drog sina säckar på en pirra, vilket kändes ganska  förståndigt.

oljeoliver-2016-27villa-olivias-skordepizza

 

 

 

 

 

 

 

När oliverna förts iväg till kvarnen var det dags för nästa tradition. Annette och Kurt bjöd på hemlagad pizza på Villa Olivias solterass!

Recept »Villa Olivias skördepizza

Vi lät oss väl smaka av såväl vegetarisk pizza som pizza med salami och drycker som Retsina, krasí och öl. Till pizzorna serverades sallad, fetaost, bröd och naturligtvis olivolja.

oljeoliver-2016-28oljeoliver-2016-32

 

 

 

 

 

 

Vi hann precis svälja pizzan, sedan blev det bråttom iväg till kvarnen.

Någon ringde och berättade att nu var Villa Olivias oliver på väg in i kvarnen, och självklart skulle vi smaka på oljan när den var nypressad.

Annette nappade åt sig en påse bröd, och så kastade vi oss i bilarna och åkte till kvarnen i den närbelägna byn Vounaria.

oljeoliver-2016-33

oljeoliver-2016-30

 

 

 

 

 

 

 

När säckarna levererats till kvarnen, töms de på ett transportband där kvarvarande kvistar och löv faller av.

Sedan åker oliverna genom ett vattenbad där de tvättas noga. Därefter transporteras oliverna vidare in i själva kvarnen, där tryck används för att såväl fruktkött och skal som kärnor krossas till en grynig massa, inte olik tapenade.

Temperaturen i maskinen måste hålla under 27°, annars blir kan oljan inte säljas som Extra Vergine.

oljeoliver-2016-34oljeoliver-2016-54

 

 

 

 

 

 

 

Vi möttes vi av Olga, som äger kvarnen. När oljan är pressad, vägd och klar är det dags att betala Olga för arbetet. Man kan välja att betala i pengar, eller med olivolja. Eftersom årets skörd inte blev så stor tog vi dock hem varenda droppe.

Varje oljeproducent har ett eget litet kar i själva kvarnen, där dennes olja pressas. De är tydligt märkta med namn på varje olivbonde. Det såg verkligen festligt ut med det svenska namnet Kurt mitt bland alla de grekiska namnen, skrivna med grekiska alfabetet.

olivolja-2016godkand-olivolja-2016

 

 

 

 

 

 

 

Från karet pumpas den färdigpressade oljan ut genom ett rör. När oljan kom ut ur röret var vi där med våra brödbitar och kunde fånga upp de första dropparna av årets olivolja.

Den helt nypressade oljan är djupt grön och doftar som en blandning av nyklippt gräs och gröna tomater.  Vi kände också toner av såväl citrus som nötter, och det var den godaste smak vi känt, enades vi om.

Pepprigheten i eftersmaken var markant, och vi fick lära oss att den är ett tecken på att olivoljan är rik på antioxidanter.

oljeoliver-2016-36p1530341

 

 

 

 

 

 

Innan oljan lämnar kvarnen  vägs den. Årets skörd på 20 säckar oliver gav 156 ½ kg olja, vilket ger i runda slängar 200 liter.

Rekordskörden på Villa Olivia ett annat år var 72 säckar, som gav 640 kilo olja!

Torrprodukten av kärnor och skal som blir kvar i kvarnen packas till en sorts pellets, som torkas och sedan används som bränsle.

oljeoliver-2016-55oljeoliver-2016-56

 

 

 

 

 

 

 

Slutligen pumpas oljan ut i en tank, som sitter på flaket till en lastbil.

Och det kar där Villa Olivias olja nyss pressades, har fått en ny skylt med namnet på nästa producent. Under skörden står kvarnen aldrig stilla, det pressas olja dag som natt.

oljeoliver-2016-39kurt-oljeolver-2016

 

 

 

 

 

 

 

Tankbilen kör sedan hem oljan till varje producent.

Hemma på Villa Olivia har Annette och Kurt en egen liten cistern där oljan förvaras, innan den tappas på dunk. Jungfruoljan kräver ingen vidare behandling mer än att den får stå några månader så att fällningar i oljan kan sjunka till bottnen.

oljeoliver-2016-43 oljeoliver-2016-46

 

 

 

 

 

 

Dagen innan vi åkte hem var det dags att tappa upp olivoljan på dunk och på de burkar som vi köpt.

Jag måste säga att känslan när den gröna oljan rann ner i burkarna var näst intill högtidlig. Oljan från de oliver som vi varit med att skörda fanns nu i de här burkarna, och dem skulle vi ta hem för vinterns matlagning.

oljeoliver-2016-44 oljeoliver-2016-47

 

 

 

 

 

 

 

Vi fick också med oss varsin present från Kurt och Annette. En skiva av stammen på ett olivträd, som sågats ner. En skiva vacker ådrad med fina årsringar och en dekorativ kant av bark.

En sådan använder grekerna att ställa sin flaska med dagsbehovet av olivolja i, berättade Annette. Det gör inget om det droppar olja på skivan, för träet suger upp den direkt. Så nu kommer vi att ha ett fint underlägg bredvid spisen där hemma med en flaska olivolja på. Från Villa Olivia!

oljeoliver-2016-52 oljeoliver-2016-51

Ölkorv med öl 0

Publicerad den 2016-11-02

ridderheims-olkorv-1-ipa-porterÖlkorv är verkligen ett trevligt och gott tilltugg eller mellanmål.

De flesta sorter behöver heller inte förvaras i kyl, vilket är praktiskt på utflykt, i stugan eller på andra ställen där man inte har tillgång till kyl. Så även ridderheims ölkorvar.

Ölkorv med öl

Nu har Ridderheims presenterat en ny ölkorv som innehåller- just det- öl!

Den ena är smaksatt med IPA och den andra med porter. Jag måste verkligen säga att det här är GOTT! Smaken är överraskande bra och korvarna har det där perfekta tuggiga ölskorvs-stuket.

Oklart ursprung för köttråvaran

Tyvärr använder man ‘köttråvara från EU’, vilket deklareras på förpackningen.

På en direkt fråga hävdar Ridderheims att de främst använder kött från Sverige, men vilket ursprung köttet har varierar beroende på vart de kan få tag på bästa köttråvaran.

De har gårdar i Finland och köper även kött från andra EU-länder. Till sina ölkorvar använder Ridderheims ‘det kött som har bäst kvalitet vid tillfället’.

Konsumenten förlorar

Stordrift har en mängd fördelar, men det här är en av nackdelarna. Det blir helt enkelt för dyrt att trycka upp olika förpackningar där man redogör för varifrån köttråvaran kommer.

Så som konsument är det bara att välja, chansa eller inte köpa. Synd på så rara ärter skulle min mormor ha sagt. För, som sagt, det här är jättegod ölkorv.

ridderheims-olkorv-2-ipa-porter ridderheims-olkorv-1-ipa-portermatstudion27 julöl 2015 ölglasölkorv

Chark SM 2016 0

Publicerad den 2016-10-28

p1310595 gunilla-blixt-chark-sm-2016p1310596p1310600

 

 

 

 

Då har 2016 års upplaga av Chark SM gått av stapeln, alltså den prestigefyllda tävlingen där Sveriges bästa charkuterier utses, vinnarna är korade och domarteamen har gjort sitt för denna gång.

Själv missade jag den intressanta mässan med seminarier och även den stora banketten i Eriksbergshallen i Göteborg, där prisutdelningen skedde. Men själva bedömningen av de inlämnade charkprodukterna fick jag i alla fall vara med om.

På bilderna: Höga hygienkrav, Jag är redo för korvavsmakning, Operasångaren Hans Josefsson öppnade årets upplaga av Chark SM med korv-sången.

p1310606p1310601 p1310608

p1310607

 

 

Provsmak av 750 produkter i 16 klasser
Själva tävlingen med produktbedömningar skedde i år i lokaler tillhörande SP Food and Biocence utanför Göteborg.

Under två dagar skulle 750 produkter från 61 olika företag bedömas. Produkterna delas in i 16 olika tävlingsklasser, som är noga definierade utefter en rad olika kvalitetskriterier.

Mitt lag blev tilldelade milt kryddade korvar, och vi hade över 200 olika korvar att smaka på. Mitt lag bestod förutom mig själv av två erfarna korvtillverkare (Fredrik och Micke), en lärare på Ester Mosessons gymnasium (Lasse) samt en elev från samma skola (Felicia).

På bilderna: Protokoll, produkter och mitt domarteam.

p1310602p1310603p1310604p1310605 Domarteamen
Det är en stor ära att bli tillfrågad att sitta i juryn till Chark SM, som går av stapeln vart annat år. Jag kunde med glädje konstatera att alla domare var kunniga inom området kött och chark på olika vis. Där fanns allt från branschfolk från tillverkningen till journalister och bloggare.

Jag kände bland andra igen Christina Möller från Korvakademin, Elisabet Qvarford från Svenskt Kött,  Ella Nilsson, (som jag jobbade med på Svensk Köttinformation när det begav sig)  och Ulrik Lindelöf från grillandslaget.

Alla domarna delades in i 9 olika domarteam, och fick sig tilldelade ett antal produkter. En del klasser har fler produkter, andra färre.

p1310610p1310612 p1310613

p1310773

 

 

 

 

Från ockulärbesiktning till smakprov
Samtliga produkter som testades var naturligtvis anonyma. Det som skulle bedömas var hur varje produkt ser ut på utsidan och insidan, konsistensen, strukturen och smaken.

Är korven jämnt stoppad, eller ser den ut som Barbapapa? Hur ser innanmätet ut, är smeten jämn eller finns det luftfickor? Allt bokförs noga i en pärm.

Det viktigaste är naturligtvis smaken. Precis som vid vinprovningar är det omöjligt att äta upp allt man smakar på, så man tar en tugga, smakar och spottar sedan ut.

Vårt lag var förvånade över produkternas genomgående höga kvalitet och goda smak. Det var övervägande delen av produkterna i vår produktgrupp som blev helt utan anmärkning, det vill säga höll guldkvalitet.

På bilderna: Ockulärbesiktning av korvar samt uppvärmning. (Samma färg som min arm konstaterade Felicia)

p1310825ostkorv-chark-sm-2016p1310831p1310835

 

Övergripande bedömningar
När så varje tävlingsklass var bedömd och klar, blev det dags för jurygruppen att välja ut ca 5 av produkterna som hade det där lilla extra, och som skulle kunna komma ifråga för mästartiteln.

Dessa produkter bedömdes sedan slutligen av de andra jurygrupperna, och utifrån flest positiva omdömen väljs sedan en segrande produkt ut i varje tävlingsklass.

När vår vinnare var utsedd återstod att knåpa ihop motiveringen, som kom att lyda:
‘En vacker korv som är tillverkad med hantverkskunnande i hacktekniken till fulländning i balans mellan köttsmak, ost och kryddighet’

Det var inte utan att resten av vårt domarteam höll med Felicia när hon efter två dagars korvprovning sjönk ner i en stol och utbrast: ‘Nu vill jag inte smaka en enda korv till – jag vill bara åka hem!’

På bilderna: De andra jurygrupperna provsmakar våra 5 finalister, Vinnaren i klassen milt kryddade korvar Ostkorv från Korvdelikatessen i Göteborg, Mitt domarteam formulerar motivering.

Överskottet går till behövande
Många producenter skickar in bra mycket mer produkter än vad som går åt vid bedömningarna. Så vad händer då med alla korvar, skinkor och annat som blir över efter bedömningarna?

Varje år skänks de produkter som blir över till välgörenhetsorganisationer. I år var det Stadsmissionen och Räddningsmissionen i Göteborg som tog emot ett helt ton av Sveriges bästa charkuterier, och fördelade dem vidare ut i sina respektive verksamheter.

Räddningsmissionen bedriver ett socialt café på Vasagatan, där behövande kan få dusch, mat och rena kläder, och där kom naturligtvis charkuterierna väl till pass.

De skickar också charkprodukter till sina boenden för hemlösa människor, ensamkommande flyktingbarn och sina psykiatriboenden, samt till sitt center för arbetsträning.

Stadsmissionen använde charkuterierna till sin dagliga servering av frukost och lunch i Johanneskyrkan, där de har ungefär 200 besökare om dagen.

De skickar även charkuterier till caféverksamheten på Drottninggatan, där man kan köpa en måltid och på så sätt bidra till Stadsmissionens verksamheter för socialt utsatta barn, ungdomar och familjer.

Arrangörer och sponsorer
Arrangör av tävlingen är SP Food and Bioscience. Huvudsponsorer är Lyckeby Culinar, Svensk Charksupport, Svenskt kött och PCS.

Tack för  att ni engagerar er och ger ekonomisk möjlighet för det här evenemanget! På samma sätt som Årets Kock har lyft hela restaurangbranschen gör Chark SM en insats för att bevara svenskt hantverkskunnande inom chark och få producenterna att engagera sig och skapa nya, innovativa produkter.

Här är samtliga svenska mästare 2016 i respektive produktklass

  1. Falukorv: Jokkmokks Korv, basturökt, Jokkmokks Korv
  2. Köttbullar och hamburgare: Mamma scan, HK Scan
  3. Julskinka: Kokt, Björk & Co
  4. Kokta helköttsprodukter: Sparrisskinka, Direkt Chark
  5. Rökta helköttsprodukter: Vindelnrökt Fläskkarré, Vindelns Rökeri AB
  6. Lufttorkade/kallrökta hela köttprodukter: Tyrolerschinken, Helmut Walsch Charkuteri
  7. Klassiskt kryddade korvar: Ekologisk prinskorv, MälarChark
  8. Milt kryddade korvar: Ostkorv, Korvdelikatessen i Göteborg
  9. Starkt kryddade korvar: Tulip Pusta, Tulip Food Company
  10. Grillkorv, skinnfri: Bacon Wrapped Sausage: Lindvalls Chark
  11. Isterband: Isterband, Wiktor Ohlssons
  12. Kallrökt, torkad korv: Haga-Petters Salami Grönpeppar, Jacobsdals Charkuteri
  13. Rökt påläggskorv: lökkorv, HK Scan
  14. Pastej och sylta: Handlagad pressylta, Jacobsdals Charkuteri
  15. Traditionell chark: Stekfläsk, Signal & Anderssons Charkuterifabrik
  16. Bacon och rökt sidfläsk: Bacon, Gudruns

 

Hedersutmärkelse Ekologiska produkter: Ekologisk Prinskorv, MälarChark

Hedersutmärkelse Klimatanpassade produkter: 50/50-original korv Andersson & Tillman samt Klimatanpassat koncept HK Scan