"Alltid på konsumentens sida"

Restaurang Tennstopet 150 år 0

Publicerad den 2017-09-26

Tennstopet 150 åt första serveringenJubileumsmeny Tennstopet 150 år

Första serveringen:
»Lerpottasill
»Köttsoppa med klimp
»Kroppkaka

Andra serveringen:
»Kolbulle med lingon
»Doppsko
»Paltbröd med fläsk och vitsås

Tredje serveringen:
»Filbunke
Ȁnglamat
»Sjuskinnsgröt

I år fyller anrika restaurang Tennstopet 150 år. För att fira serveras under en vecka en speciell meny med rätter från 1860-talet. Det bästa av allt är att priserna också är de samma som för 150 år sedan!

Varmrätterna, i miniportion, kostar 5 kr styck, och desserterna 3 kr. Jubileumsmenyn med nio olika rätter i tre serveringar går på hela 39 kr!

Tennstopet Vasastan exteriörTennstopet 150 åt i köTennstopet 150 år mycket folkTennstopet 150 år meny

 

 

 

 

Det bästa är att boka bord, men bordsbokningen blev full redan flera veckor före jubileet. Dock kan det finnas ströplatser eller platser som blivit lediga på grund av avbokningar.

Den första av fem dagar av firande besökte vi, undertecknad med make, restaurangen för att prova på rätter som lagats efter 150 år gamla recept.

Gammaldags rätter

Visst var maten för 150 år sedan ganska lik vår traditionella husmanskost, men några av recepten behöver verkligen en förklaring. Kolbulle, till exempel, är en gammal nordisk maträtt som lagades i stekpanna över öppen eld.

Tennstopet 150 åt första serveringenTennstopet 150 år lerpottasillTennstopet 150 år kroppkakaTennstopet 150 år köttsoppa med klimp

 

 

 

 

Kolbullen är ett slags fläskpannkaka som vanligtvis lagades skogshuggare, kolare, rallare eller flottare. Det är kolhydratsrik mat för kroppsarbetare som inte kunde förvara råvaror som mjölk och ägg, men ingredienserna till kolbulle hade de tillgängliga. Som stekfett användes ister som är det enda fett som klarar den höga temperaturen vid fritering.

Doppsko kallas numera vanligen för gräddstuvad pytt i panna eller pytt Bellman när den serveras på restaurang. Paltbröd med fläsk är en alltmer ovanlig rätt. När jag var liten fanns det en sorts tunna torkade paltbröd som bara tog några minuter att koka, men dem har jag inte sett till i svenska livsmedelsbutiker på länge.

Tennstopet 150 år Gunilla bo 2Tennstopet 150 år kolbulleTennstopet 150 år paltbrös med fläskTennstopet 150 år doppsko

 

 

 

 

 

Lerpottasill, köttsoppa och kroppkakor finns dock kvar som rätter som serveras pårestaurang och som fortfarande lagas hemma i de svenska köken.

Desserterna

Såväl filbunke som änglamat kan man fortfarande träffa på både på restaurang och i hemmaköken.

Men sjuskinnsgröt har jag faktiskt aldrig hört talas om. Jag skulle tro att den är allt för stabbig för modern smak.

Tennstopet 150 år tredje serveringenTennstopet 150 år filbunkeTennstopet 150 år ÄnglamatTennstopet 150 år sjuskinnsgröt

 

 

 

 

Stabbig mat

Det var verkligen en upplevelse att få vara med på Tennstopets 150 års-firande och smaka på all den här gammaldags maten. Det är främmande för en modern människa med den totala avsaknaden av grönsaker i maten, varken kokta eller råa, och den tunga maten låg efteråt som en klump i magen.

Menyn speglade dock väldigt fint den tidstypiska kosten. I mitten av 1800-talet bestod fortfarande stockholmarnas föda till över 80 procent av rätter tillagade av olika typer av spannmål. Kött var ovanligt, men fisk vanligare, särskilt strömming och sill. Den vanligaste måltiden bestod av buljong, gröt och bröd.

Tennstopet 150 år mycket folkTennstopet öl snapsTennstopTennstopet skylt tambur

 

 

 

 

En trevlig upplevelse

Det var verkligen en fantastisk upplevelse att få vara med vid detta historiska firande. Att vädergudarna var med oss och tillät att vi satt på uteserveringen var ytterligare ett plus.

Tennstopets egen öl och snaps var en glad överraskning. Ölet var fylligt och fint och passade bra till de stabbiga rätterna. Snapsen hade en mild och fin kryddning och tog inte över smaken.

Det enda som kändes något lite trist var att andra och tredje serveringarna dröjde allt för länge. Men vi satt bra på uteserveringen med fin utsikt över Dalagatans och Vasaparkens folkliv och septembersolen värmde oss gott, så det gick ingen nöd på oss.

Comments are closed.