"Alltid på konsumentens sida"

Vi skördar oljeoliver 0

Publicerad den 2016-11-23

oljeoliver-2016-45bosse-gunilla-curre-karin-villa-olivia-2016

 

 

 

 

 

 

Jag mötte Annette när jag arbetade på Servera i början av 1990-talet.

För 9 år sedan flyttade Annette och hennes man Kurt till Grekland, köpte mark och blev olivodlare.

Sedan dess har vi försökt komma iväg ner till dem i Villa Olivia under ett antal år, men det har varit andra saker som har måst komma före. Men den här långa väntan i många år gav verkligen resultat när vi äntligen, äntligen fick komma till Villa Olivia och vara med om olivskörden.

Det var inte givet att vi skulle få vara med om skörden i år, eftersom vi måst boka våra biljetter ett halvår innan. Och så hann vi bara komma på plats, så ringde Pandelis (ledaren för arbetslaget) och sa: ”I morgon skördar vi!”

Vi som gav oss av från Sverige var Bosse, jag, Karin och Curre, samtliga riktiga rookies när det gäller olivskörd.

oljeoliver-2016-53-koroneikioljeoliver-2016-53

 

 

 

 

 

 

 

De oljeoliver som växer på Villa Olivia är av sorten koroneiki. De är små och gröna, och påminner mest om riktigt små vindruvor.

De är mogna när man tar en oliv mellan tummen och pekfingret och trycker till. Om oliven avger några droppar olja är det dags att skörda.

Oljeoliverna har en mycket tidigare mognad än vanligt det här året (2016). Vanligtvis ligger skörden ytterligare ett par veckor framåt.

oljeoliver-2016-1oljeoliver-2016-6

 

 

 

 

 

 

 

Det gick inte att ta miste på att olivskörden i Messinien hade börjat.

Varje morgon vaknade vi till ljudet av motorsågar, och under dagen såg vi rökpelare från brasor på de omkringliggande sluttningarna. Motorsågarna används för att kapa grenar på olivträden, och brasorna består av bortsorterade grenar och kvistar.

Vid skörden ska oliverna varsamt tas ner från träden under några hektiska dagar, och det krävs mycket arbetskraft under kort tid.

Samtliga olivträd i Messinien skördas. Om man inte har tillräckligt med folk på den egna gården hyr man in ett arbetslag som hjälper till med skörden. Arbetslagen åker runt på gårdarna och skördar, gård efter gård, varje dag i veckan ända fram till den 20 december.

oljeoliver-2016-3oljeoliver-2016-5

 

 

 

 

 

 

Redan kvällen innan hade vi börjat med att lägga ut nät under olivträden.

Förr bäddade man under trädet med ris, gräs eller annat för att skydda oliven från ett hårt fall och la dukar över, men nu använder man nät.

Vi var glada att vi redan kvällen före hade fått en genomgång av hela processen för skörden av Annette och Kurt, så att vi inte skulle stå helt handfallna eller bara vara i vägen i arbetet.

Arbetslaget, med Pandelis i spetsen, dök upp punktligt klockan 07:30 på morgonen på skördedagen. Förutom Pandelis bestod laget av grekiska Ody (som egentligen heter Odysseus) och två albanska killar, Míso och en till, som vi kallade Kungen, eftersom hans fru hette Silvia.

Och så började skörden…Först klättrade arbetsledaren Pandelis upp i trädet som stod på tur att skördas. Gallring av grenar och trädvård sker samtidigt som skörd. Grenar som är tre år gamla sågas ner för att ge plats åt nya grenar.

Grenarna sågas så att trädet får en skålform med en öppning i mitten, så att solen kommer åt att lysa på alla grenar med oliver i trädet.

oljeoliver-2016-8oljeoliver-2016-7

 

 

 

 

 

 

När Pandelis var klar med sågandet skulle de oliver som blivit kvar i trädet ner, och det kan man göra med en käpp, eller med en kratta.

Nu för tiden har man en sorts roterande kratta på en lång stång, som drivs av ett dieselaggregat. Bosse försökte sig på att hantera krattan, men Kungen fick sig ett gott skratt och tog sedan över det hela.

oljeoliver-2016-4

oljeoliver-2016-23

 

 

 

 

 

 

Under tiden släpade vi bort de större och tjockare grenarna till Ody.

Han stod vid maskinen som slår av oliverna från grenarna. En säck, som samlar upp oliverna, är fäst vid maskinen.

De tomma grenarna staplas i en stor hög.Oliverna sprätter hela tiden, såväl vid den roterande krattan och vid Odys maskin, men några skyddsglaögon var inte att tänka på. Killarna i arbetslaget varnade oss rookies från att få oliver i ögonen, men själva blundade de bara som skydd.

oljeoliver-2016-17

oljeoliver-2016-15

 

 

 

 

 

 

 

När det bara återstod mindre grenar och kvistar, var det dags för jobbet som vanligtvis gamla gubbar och barn utför.

Det arbetet föll på vår lott, och består i att slå på de avsågade kvistarna med en käpp, så att de resterande oliverna faller ner i nätet.

gunilla-oljeoliver-2016 oljeoliver-2016-9

 

 

 

 

 

 

Därefter rensar man bort det mesta av kvistarna ur olivhögen, först med en vanlig kratta och sedan för hand.

Det gäller att vara varsam vid rensningen.

Oliverna ska helst inte få sprickor eller revor, eftersom det lätt startar oxidation, och bästa kvaliteten olivolja har låg syrahalt. Risken finns att när syre kommer in kan oliverna börja jäsa.

oljeoliver-2016-10miso-rensning

 

 

 

 

 

 

Sedan formar man nätet som en hängmatta, innan oliverna ska hållas på säck.

Man ställer sig i neråtsluttning och viker nätet som en ’läpp’ som hjälper oliverna att hamna rätt i säcken och inte utanför. Så är man två eller tre som hjälps åt att hålla och hälla.

oljeoliver-2016-11oljeoliver-2016-12

 

 

 

 

 

 

Ibland får man ta flera nät för att fylla en säck, ibland får man ta flera säckar för att tömma ett nät.

Säckarna fylls med 70 kg oliver i varje, och Pandelis knöt med van hand en sinnrik knut som hindrade säcken att gå upp under transporten till kvarnen.

oljeoliver-2016-24oljeoliver-2016-19

 

 

 

 

 

 

Och sedan kör man samma process om igen, träd för träd…

Naturligtvis blev det gissningstävling om hur många säckar vi skulle få av årets skörd. Jag gissade på 31, men resultatet blev 20 säckar, en ovanligt liten skörd från de 120 olivträden.

Närmast rätt antal för årets skörd kom Kurt, som gissade på 25 säckar. Han ville dock inte ta emot sitt eget pris på 10 €, så de gick till Pandelis, som var den i laget som gissat närmast.

oljeoliver-2016-21oljeolver-2016-torstig-karin

 

 

 

 

 

 

 

Vi blev både varma och törstiga i solen, och så småningom även hungriga.

Vid 11-tiden var det dags för förmiddagsfika.

villa-olivias-saffransbullar-med-olivoljaoljeoliver-2016-22

 

 

 

 

 

 

Annette bjöd på sina saffransbullar, vilket är tradition. I vanliga fall brukar skörden av oljeoliverna ske något senare i almanackan och närmare första advent, därav traditionen. Självklart bakas saffransbrödet på olivolja!

Recept »Villa Olivias saffransbullar

Vi satt alla på muren och hade en trevlig stund när vi försökte prata med arbetslaget. Pandelis, som är riktigt bra på engelska, hjälpte oss att översätta.

Vi fick se Kungens fru och lille son i Albanien på bild i hans telefon, och vi kontrade med att visa bilder på snön i Sverige. Kungen saknade sin lille pojke, som han inte får se på tre månader under olivsäsongen.

oljeoliver-2016-20oljeoliver-2016-25

 

 

 

 

 

 

Men ingen rast och ingen ro, snart var vi igång igen med arbetet.

När alla träd var skördade och Pandelis knutit till den sista säcken, lastades säckarna på en lastbil för transport till kvarnen.

Efter skörd är det viktigt att snabbt ta oliverna till kvarnen för att olivernas kvalitet ska bibehållas. Även här måste man vara försiktig, frukten får inte skadas under transporten.

Pandelis och hans arbetslag bar säckarna på ryggen upp till den väntande lastbilen, men Kurt drog sina säckar på en pirra, vilket kändes ganska  förståndigt.

oljeoliver-2016-27villa-olivias-skordepizza

 

 

 

 

 

 

 

När oliverna förts iväg till kvarnen var det dags för nästa tradition. Annette och Kurt bjöd på hemlagad pizza på Villa Olivias solterass!

Recept »Villa Olivias skördepizza

Vi lät oss väl smaka av såväl vegetarisk pizza som pizza med salami och drycker som Retsina, krasí och öl. Till pizzorna serverades sallad, fetaost, bröd och naturligtvis olivolja.

oljeoliver-2016-28oljeoliver-2016-32

 

 

 

 

 

 

Vi hann precis svälja pizzan, sedan blev det bråttom iväg till kvarnen.

Någon ringde och berättade att nu var Villa Olivias oliver på väg in i kvarnen, och självklart skulle vi smaka på oljan när den var nypressad.

Annette nappade åt sig en påse bröd, och så kastade vi oss i bilarna och åkte till kvarnen i den närbelägna byn Vounaria.

oljeoliver-2016-33

oljeoliver-2016-30

 

 

 

 

 

 

 

När säckarna levererats till kvarnen, töms de på ett transportband där kvarvarande kvistar och löv faller av.

Sedan åker oliverna genom ett vattenbad där de tvättas noga. Därefter transporteras oliverna vidare in i själva kvarnen, där tryck används för att såväl fruktkött och skal som kärnor krossas till en grynig massa, inte olik tapenade.

Temperaturen i maskinen måste hålla under 27°, annars blir kan oljan inte säljas som Extra Vergine.

oljeoliver-2016-34oljeoliver-2016-54

 

 

 

 

 

 

 

Vi möttes vi av Olga, som äger kvarnen. När oljan är pressad, vägd och klar är det dags att betala Olga för arbetet. Man kan välja att betala i pengar, eller med olivolja. Eftersom årets skörd inte blev så stor tog vi dock hem varenda droppe.

Varje oljeproducent har ett eget litet kar i själva kvarnen, där dennes olja pressas. De är tydligt märkta med namn på varje olivbonde. Det såg verkligen festligt ut med det svenska namnet Kurt mitt bland alla de grekiska namnen, skrivna med grekiska alfabetet.

olivolja-2016godkand-olivolja-2016

 

 

 

 

 

 

 

Från karet pumpas den färdigpressade oljan ut genom ett rör. När oljan kom ut ur röret var vi där med våra brödbitar och kunde fånga upp de första dropparna av årets olivolja.

Den helt nypressade oljan är djupt grön och doftar som en blandning av nyklippt gräs och gröna tomater.  Vi kände också toner av såväl citrus som nötter, och det var den godaste smak vi känt, enades vi om.

Pepprigheten i eftersmaken var markant, och vi fick lära oss att den är ett tecken på att olivoljan är rik på antioxidanter.

oljeoliver-2016-36p1530341

 

 

 

 

 

 

Innan oljan lämnar kvarnen  vägs den. Årets skörd på 20 säckar oliver gav 156 ½ kg olja, vilket ger i runda slängar 200 liter.

Rekordskörden på Villa Olivia ett annat år var 72 säckar, som gav 640 kilo olja!

Torrprodukten av kärnor och skal som blir kvar i kvarnen packas till en sorts pellets, som torkas och sedan används som bränsle.

oljeoliver-2016-55oljeoliver-2016-56

 

 

 

 

 

 

 

Slutligen pumpas oljan ut i en tank, som sitter på flaket till en lastbil.

Och det kar där Villa Olivias olja nyss pressades, har fått en ny skylt med namnet på nästa producent. Under skörden står kvarnen aldrig stilla, det pressas olja dag som natt.

oljeoliver-2016-39kurt-oljeolver-2016

 

 

 

 

 

 

 

Tankbilen kör sedan hem oljan till varje producent.

Hemma på Villa Olivia har Annette och Kurt en egen liten cistern där oljan förvaras, innan den tappas på dunk. Jungfruoljan kräver ingen vidare behandling mer än att den får stå några månader så att fällningar i oljan kan sjunka till bottnen.

oljeoliver-2016-43 oljeoliver-2016-46

 

 

 

 

 

 

Dagen innan vi åkte hem var det dags att tappa upp olivoljan på dunk och på de burkar som vi köpt.

Jag måste säga att känslan när den gröna oljan rann ner i burkarna var näst intill högtidlig. Oljan från de oliver som vi varit med att skörda fanns nu i de här burkarna, och dem skulle vi ta hem för vinterns matlagning.

oljeoliver-2016-44 oljeoliver-2016-47

 

 

 

 

 

 

 

Vi fick också med oss varsin present från Kurt och Annette. En skiva av stammen på ett olivträd, som sågats ner. En skiva vacker ådrad med fina årsringar och en dekorativ kant av bark.

En sådan använder grekerna att ställa sin flaska med dagsbehovet av olivolja i, berättade Annette. Det gör inget om det droppar olja på skivan, för träet suger upp den direkt. Så nu kommer vi att ha ett fint underlägg bredvid spisen där hemma med en flaska olivolja på. Från Villa Olivia!

oljeoliver-2016-52 oljeoliver-2016-51

Comments are closed.